Om bambu
Idag fick jag ett mail som jag inte tyckte var så kul, jag kände mig arg och ledsen när jag läste det. Jag har aldrig någonsin fått ett anonymt mail förut. Eftersom jag inte kan svara på mailet postar jag det på bloggen istället. Dessutom kan det vara bra att göra det mer tydligt vad det är vi säljer.
Här är mailet:
"Hej, läs gärna denna blogg ang. er bambu då jag tror att det är viskos ni säljer och inte bambu. Det finns flera artiklar ang. detta ämne. Äkta bambu fiber är som lin, mjuk fiber är viskos. Viskos som produceras i gamla viskos fabriker i Kina är långt ifrån miljövänliga. http://organicclothing.blogs.com/my_weblog/2007/09/bamboo-facts-be.html / föredrar att vara anonym, hoppas att detta meddelande hjälper er i ert miljö arbete."
Mitt svar:
Vi säljer inte viskos. Det vore bra om du kunde läsa på lite innan du anklagar oss. Jag tycker att det är tydligt på hemsidan vad det är vi säljer. Jag är humanekolog och miljövän i grunden. Vår tillverkning i Nepal håller hög standard och har en låg påverkan på miljön. Vi skulle aldrig sälja något som viskos. Skillnaden mellan oss och många andra företag är att vi faktiskt kollar var våra material kommer ifrån och hur det tillverkas. Förra året var i inre mongoliet i kina och spenderade 4 veckor i kashmirgarnsfabriken och ett par andra. Vi har inte varit i fabriken som processar bambun, däremot har vi träffat de som spinner bambugarnet och blandar det med cashmere. Vårt bambugarn innehåller 80% bambu och 20% cashmere, inte 100% bambu. Vi gör enbart affärer med garntillverkare som har samma etiska förhållningssätt som oss. Tillverkaren har Öko-texcertifikat för bambun.
Här är lite mer information:
What chemicals are used in the processing of bamboo in fibre? 1) Bamboo leaves and the soft, inner pith from the hard bamboo trunk are extracted and crushed 2) The crushed bamboo is soaked in sodium hydroxide. A common misconception is that sodium hydroxide is a harmful chemical. If used in a responsible manner sodium hydroxide has absolutely no effect on the environment and health of workers. It is routinely used in the processing of organic cotton into fibre and is approved by the Global Organic Textile Standards. 3) The sodium hydroxide is removed 4) The bamboo cellulose is forced through spinneret nozzles and hardened to convert the cellulose into bamboo fibre threads 6) The fibre threads are spun into bamboo yarn .
Öko-texcertifikat:
/Caroline
Här är mailet:
"Hej, läs gärna denna blogg ang. er bambu då jag tror att det är viskos ni säljer och inte bambu. Det finns flera artiklar ang. detta ämne. Äkta bambu fiber är som lin, mjuk fiber är viskos. Viskos som produceras i gamla viskos fabriker i Kina är långt ifrån miljövänliga. http://organicclothing.blogs.com/my_weblog/2007/09/bamboo-facts-be.html / föredrar att vara anonym, hoppas att detta meddelande hjälper er i ert miljö arbete."
Mitt svar:
Vi säljer inte viskos. Det vore bra om du kunde läsa på lite innan du anklagar oss. Jag tycker att det är tydligt på hemsidan vad det är vi säljer. Jag är humanekolog och miljövän i grunden. Vår tillverkning i Nepal håller hög standard och har en låg påverkan på miljön. Vi skulle aldrig sälja något som viskos. Skillnaden mellan oss och många andra företag är att vi faktiskt kollar var våra material kommer ifrån och hur det tillverkas. Förra året var i inre mongoliet i kina och spenderade 4 veckor i kashmirgarnsfabriken och ett par andra. Vi har inte varit i fabriken som processar bambun, däremot har vi träffat de som spinner bambugarnet och blandar det med cashmere. Vårt bambugarn innehåller 80% bambu och 20% cashmere, inte 100% bambu. Vi gör enbart affärer med garntillverkare som har samma etiska förhållningssätt som oss. Tillverkaren har Öko-texcertifikat för bambun.
Här är lite mer information:
What chemicals are used in the processing of bamboo in fibre? 1) Bamboo leaves and the soft, inner pith from the hard bamboo trunk are extracted and crushed 2) The crushed bamboo is soaked in sodium hydroxide. A common misconception is that sodium hydroxide is a harmful chemical. If used in a responsible manner sodium hydroxide has absolutely no effect on the environment and health of workers. It is routinely used in the processing of organic cotton into fibre and is approved by the Global Organic Textile Standards. 3) The sodium hydroxide is removed 4) The bamboo cellulose is forced through spinneret nozzles and hardened to convert the cellulose into bamboo fibre threads 6) The fibre threads are spun into bamboo yarn .
Öko-texcertifikat:
/Caroline
Förbättringar i tillverkningen
Nu har jag och Paul lämnat Nepal. Vi är i varanasi och kollar tillverkningen för varanasi-sjalarna, och även mattorna för vår andra hemsida www.therealrugcompany.co.uk
Varanasisjalarna tillverkas i ett litet hantverkskooperativ i de muslimska kvarteren här. Det är ett annat företag som vi anlitar, för vi har inte jacquardvävstolar i Nepal som man kan väva med flera färger i. Varanasi är känt för de här vackra sjalarna. Det finns många som tillverkar. Hela det muslimska området lever på att tillverka sjalar, överkast och saris. Om man är indier, är det hit man kommer för att köpa sin finaste sari. Ett problem som är känt i Indien är barnarbete. Vi såg bland annat en 8-9-årig pojke sy upp bröllopssjalar på en annan tillverkning sent på kvällen. I Indien är det strängt förbjudet med barnarbete, vi kommer att anmäla vad vi såg och var. Alla som jobbar med våra varanasi-sjalar är över 17 och under 40 år gamla. Det krävs ungefär 10 års erfarenhet för att kunna väva en sån här sjal. De som jobbar i tillverkningen är från samma familj. De är 50 st. En annan sak vi ska kolla upp är vilka färger som används. Färger som är röda, gula, bruna, gröna, blåa, och vita är från växter (inte de starka färgerna). De föredrar att använda växtfärger för silket för det är billigare och fäster bra. Självklart är det bättre för miljön eftersom det är helt nedbrytningsbart och inga kemikalier förutom miljövänlig fixering används. De starkare färgerna och svart är kemiska. Färgerna måste vara "AZO-FREE", för annars är de farliga för miljön. De färgerna är från Indien och vi ska höra med tillverkaren vad de innehåller, om de innehåller något skumt ska vi byta till CIBA-färger, som vi brukar använda i Nepal.
I Nepal har vi gjort en hel del förbättringar, faktiskt omstrukturerat tillverkningen helt och hållet. Våra samarbetspartners där har tagit våra idéer helt på allvar.
Vi har:
* Infört ett sopsorteringssystem, liknande det vi har i Sverige. Sortering av hårdplast, papp, matrester, kashmirrester som vi gör kuddar och madrasser av som vi ger bort till de anställda, och vi har koll på var de vanliga soporna hamnar (på en av de få soptippar som finns här) Nästan alla sopor i Kathmandu hamnar i floden Bagmati, det är ett hemskt problem här, hinduerna tycker att floden är helig och dricker till och med från den! Det finns inget liv i floden längre. Återkommer snart med en film som en vän till oss här har gjort, så kan ni få se.
*Gjort en enkät. Alla som jobbar här har fått fylla i den, vi har gått igenom resultaten. Ingen är missnöjd med arbetsmiljön, generellt sett är allt ok, men vissa saker reagerade vi på. Vi frågade bland annat om vad de tyckte var bra/dåligt, och vad de tyckte kunde förbättras. Flera sa att ledningen borde jobba mer tillsammans med arbetarna och att det borde vara mer tydligt vad som gäller. Vi har satt upp en anslagstavla där vi stoppar upp nyheter, och informerat om kurser som finns och var. Det var flera som ville gå på kvällskurser (ungefär 1/3 kan inte läsa/skriva). Det finns gratis kurser. Några ville gå på datakurser. Kostnaden står vi för. En gång i månaden hålls ett möte där det tas upp nya saker och där alla kan göra sin röst hörd om de har något att säga. Vinod och Ravindra, som håller i tillverkningen jobbar tätare med de som jobbar där. Vi kommer ha en picknick snart tillsammans med alla och ha olika lekar, fotboll och mat/dryck.
*Förbättrat kvalitetskontrollen. Vi var inte nöjda med systemet innan (förut fanns ett väldigt litet bord och bara en som kollade, och inte så noggrannt som vi ville). Nu finns det speciellt område för en sista koll innan sakerna skickas iväg. Två st stora bord, en kvalitetskontrollbok, och en tydlig checklista. Vinod och två andra kvalitetskontrollerar. Om något är fel, exempelvis att det är en liten fläck eller ett litet hål, skickas plagget tillbaka till personen som hade ansvar för det området, så att den vet vad den ska kolla efter. När vi lämnade tillverkningen var det inget plagg alls som hade hål som fanns eller sömmar som kunde spricka. Förut var det ungefär ett plagg på 200st som hade det. Allting noteras och ingenting skickas iväg om det inte är 100% perfekt. När saker är handgjorda brukar man få räkna med såna här saker, annars är kvaliten och känslan bättre än maskintillverkat. Jag har tittat på många tillverkningar i Nepal, Indien och Kina, så jag kan med stolthet säga att vår tillverkning helt klart har högst standard av de jag har sett och att vi har tagit till den till en helt ny nivå.
* Skaffat nya plastpåsar. Personen som packar sa att storleken vi hade inte var den bästa. Vi har bytt till en bredare och kortare. Det blir enklare att packa och bättre för oss att lagerhålla. De nya påsarna kommer även att vårt märke på sig.
*Experimenterat med mer växtfärger. Vi har visat färgmästaren hur man färgar med växtfärger, vi har också upptäckt fler saker man kan färga med. De nya färgerna kommer vara billigare och fler än innan. Vi kommer inte att ha växtfärger i bambu/cashmere för det blir lite ojämnt. 100% cashmere eller silke blir perfekt.
*Planerat flytt. Vi behöver mer plats och gärna ett ställe med mer ljusinsläpp. Vi hittade det perfekta stället i ett tibetanskt område på andra sidan kathmandu. Det är jättevackert med grönskande kullar och blomsterängar. Omgiven av flera buddistiska kloster. Själva huset är i bra skick, och trädgården är jättefin. Vi kommer bygga ett hus för stickmaskinerna och ytterligare ett hus för damerna som gör fransarna. Färgarna kommer att få ett eget område också som är lite större än det förra. Byggmaterialen kommer att vara tegel, bambu och trä. Cement för området färgarna ska ha. Vattnet som kommer ut kommer att filtreras ordentligt. Allt kommer att vara färdigt för att flytta in i Februari.
*Skaffat solpaneler. Det har varit ett rent helvete att fixa det här. Vi har försökt under ett helt år. För att få ha solpaneler måste man ha ett speciellt tillstånd från regeringen, och det är besvärligt att ordna. Någon idiot i regeringen har nu bestämt sig för att stänga av elen 18 timmar om dagen. Hur ska man kunna jobba då? Våra samarbetspartners skaffade en generator vilket vi helt var emot. Nu har de gått med på solpanelerna och har fixat så att de kommer att levereras i februari. 99% av alla tillverkare här har generator. Det är bullrigt, förorenande och dyrt. Och så är det irriterande att de går sönder ungefär en gång i veckan!
*förberett för en ny stickmästare. Stickmästaren är personen som ger instruktioner för hur plaggen ska tillverkas. Han är den allra viktigaste personen i tillverkningen av stickade plagg. Den gamla gör som många andra i Nepal: Startar eget när de har tillräckligt mycket erfarenhet. Vi måste hitta en ny nu. Det är väldigt svårt att hitta en som är bra. Vinod ska lägga in annonser i tidningarna och vi ska intervjua och testa honom. Vi har precis anställt en ny person i vårt kontor i Sverige, som vi var tvungna att intervjua från Nepal. Vinod var väldigt imponerad av vår metod, därför ska vi intervjua kandidaterna här.
*skaffat bättre saker att jobba med. I Nepal har precis alla som jobbar med textilier symaskiner som är såna där svarta i 1800-talsmodell. Vi har köpt en ny superbra symaskin, så vi kan göra fler designer och snygga knapphål. Vi har också förbättrat området där plaggen ångstryks, alla har fått anteckningsböcker, pennor och ordentligt kontorsmaterial. Istället för att ha lysrör som alla andra tillverkningar kommer vi att få LED-belysning snart, det är 8kw istället för 40 vilket innebär att mindre energi och färre solpaneler kommer att behövas.
*infört ett bättre städschema. Det är rent och snyggt nu. Allt som behövs för städning finns tillgängligt, och den sker oftare nu. Det räcker inte med att städa en gång om dagen. Det är för dammigt i Nepal!
*arbetat med nya designer för tryckta mönster. Det här är väldigt snygga mönster som kommer att finnas på mypashmina.se om ett par månader. Det är nya sätt att trycka på med flera färger. Priserna kommer att vara högre än normalt för det kostar mer att göra det här. Sjalarna kommer vara otroligt snygga, liknande finns att köpa på exempelvis harrods i 8000-kronorsklassen! Men våra sjalar kommer att kosta mindre än 1/4del av det priset.
Totalt har vi spenderat 8 timmar om dagen med att förbättra tillverkningen i 45 dagar i sträck nu + att vi har vårt eget jobb att göra på kvällen, pust. Nu har vi två dagar i varanasi som vi kan ta det lugnt på, sedan tar vi oss till Delhi och stannar där i ett par dagar. Vi har tillverkat plagg åt en känd guru och hans döttrar, som vi ska leverera där.
Vi kommer att åka tillbaka till Nepal i Febrauri och kolla hur det har gått med flytten.
/Caroline
Varanasisjalarna tillverkas i ett litet hantverkskooperativ i de muslimska kvarteren här. Det är ett annat företag som vi anlitar, för vi har inte jacquardvävstolar i Nepal som man kan väva med flera färger i. Varanasi är känt för de här vackra sjalarna. Det finns många som tillverkar. Hela det muslimska området lever på att tillverka sjalar, överkast och saris. Om man är indier, är det hit man kommer för att köpa sin finaste sari. Ett problem som är känt i Indien är barnarbete. Vi såg bland annat en 8-9-årig pojke sy upp bröllopssjalar på en annan tillverkning sent på kvällen. I Indien är det strängt förbjudet med barnarbete, vi kommer att anmäla vad vi såg och var. Alla som jobbar med våra varanasi-sjalar är över 17 och under 40 år gamla. Det krävs ungefär 10 års erfarenhet för att kunna väva en sån här sjal. De som jobbar i tillverkningen är från samma familj. De är 50 st. En annan sak vi ska kolla upp är vilka färger som används. Färger som är röda, gula, bruna, gröna, blåa, och vita är från växter (inte de starka färgerna). De föredrar att använda växtfärger för silket för det är billigare och fäster bra. Självklart är det bättre för miljön eftersom det är helt nedbrytningsbart och inga kemikalier förutom miljövänlig fixering används. De starkare färgerna och svart är kemiska. Färgerna måste vara "AZO-FREE", för annars är de farliga för miljön. De färgerna är från Indien och vi ska höra med tillverkaren vad de innehåller, om de innehåller något skumt ska vi byta till CIBA-färger, som vi brukar använda i Nepal.
I Nepal har vi gjort en hel del förbättringar, faktiskt omstrukturerat tillverkningen helt och hållet. Våra samarbetspartners där har tagit våra idéer helt på allvar.
Vi har:
* Infört ett sopsorteringssystem, liknande det vi har i Sverige. Sortering av hårdplast, papp, matrester, kashmirrester som vi gör kuddar och madrasser av som vi ger bort till de anställda, och vi har koll på var de vanliga soporna hamnar (på en av de få soptippar som finns här) Nästan alla sopor i Kathmandu hamnar i floden Bagmati, det är ett hemskt problem här, hinduerna tycker att floden är helig och dricker till och med från den! Det finns inget liv i floden längre. Återkommer snart med en film som en vän till oss här har gjort, så kan ni få se.
*Gjort en enkät. Alla som jobbar här har fått fylla i den, vi har gått igenom resultaten. Ingen är missnöjd med arbetsmiljön, generellt sett är allt ok, men vissa saker reagerade vi på. Vi frågade bland annat om vad de tyckte var bra/dåligt, och vad de tyckte kunde förbättras. Flera sa att ledningen borde jobba mer tillsammans med arbetarna och att det borde vara mer tydligt vad som gäller. Vi har satt upp en anslagstavla där vi stoppar upp nyheter, och informerat om kurser som finns och var. Det var flera som ville gå på kvällskurser (ungefär 1/3 kan inte läsa/skriva). Det finns gratis kurser. Några ville gå på datakurser. Kostnaden står vi för. En gång i månaden hålls ett möte där det tas upp nya saker och där alla kan göra sin röst hörd om de har något att säga. Vinod och Ravindra, som håller i tillverkningen jobbar tätare med de som jobbar där. Vi kommer ha en picknick snart tillsammans med alla och ha olika lekar, fotboll och mat/dryck.
*Förbättrat kvalitetskontrollen. Vi var inte nöjda med systemet innan (förut fanns ett väldigt litet bord och bara en som kollade, och inte så noggrannt som vi ville). Nu finns det speciellt område för en sista koll innan sakerna skickas iväg. Två st stora bord, en kvalitetskontrollbok, och en tydlig checklista. Vinod och två andra kvalitetskontrollerar. Om något är fel, exempelvis att det är en liten fläck eller ett litet hål, skickas plagget tillbaka till personen som hade ansvar för det området, så att den vet vad den ska kolla efter. När vi lämnade tillverkningen var det inget plagg alls som hade hål som fanns eller sömmar som kunde spricka. Förut var det ungefär ett plagg på 200st som hade det. Allting noteras och ingenting skickas iväg om det inte är 100% perfekt. När saker är handgjorda brukar man få räkna med såna här saker, annars är kvaliten och känslan bättre än maskintillverkat. Jag har tittat på många tillverkningar i Nepal, Indien och Kina, så jag kan med stolthet säga att vår tillverkning helt klart har högst standard av de jag har sett och att vi har tagit till den till en helt ny nivå.
* Skaffat nya plastpåsar. Personen som packar sa att storleken vi hade inte var den bästa. Vi har bytt till en bredare och kortare. Det blir enklare att packa och bättre för oss att lagerhålla. De nya påsarna kommer även att vårt märke på sig.
*Experimenterat med mer växtfärger. Vi har visat färgmästaren hur man färgar med växtfärger, vi har också upptäckt fler saker man kan färga med. De nya färgerna kommer vara billigare och fler än innan. Vi kommer inte att ha växtfärger i bambu/cashmere för det blir lite ojämnt. 100% cashmere eller silke blir perfekt.
*Planerat flytt. Vi behöver mer plats och gärna ett ställe med mer ljusinsläpp. Vi hittade det perfekta stället i ett tibetanskt område på andra sidan kathmandu. Det är jättevackert med grönskande kullar och blomsterängar. Omgiven av flera buddistiska kloster. Själva huset är i bra skick, och trädgården är jättefin. Vi kommer bygga ett hus för stickmaskinerna och ytterligare ett hus för damerna som gör fransarna. Färgarna kommer att få ett eget område också som är lite större än det förra. Byggmaterialen kommer att vara tegel, bambu och trä. Cement för området färgarna ska ha. Vattnet som kommer ut kommer att filtreras ordentligt. Allt kommer att vara färdigt för att flytta in i Februari.
*Skaffat solpaneler. Det har varit ett rent helvete att fixa det här. Vi har försökt under ett helt år. För att få ha solpaneler måste man ha ett speciellt tillstånd från regeringen, och det är besvärligt att ordna. Någon idiot i regeringen har nu bestämt sig för att stänga av elen 18 timmar om dagen. Hur ska man kunna jobba då? Våra samarbetspartners skaffade en generator vilket vi helt var emot. Nu har de gått med på solpanelerna och har fixat så att de kommer att levereras i februari. 99% av alla tillverkare här har generator. Det är bullrigt, förorenande och dyrt. Och så är det irriterande att de går sönder ungefär en gång i veckan!
*förberett för en ny stickmästare. Stickmästaren är personen som ger instruktioner för hur plaggen ska tillverkas. Han är den allra viktigaste personen i tillverkningen av stickade plagg. Den gamla gör som många andra i Nepal: Startar eget när de har tillräckligt mycket erfarenhet. Vi måste hitta en ny nu. Det är väldigt svårt att hitta en som är bra. Vinod ska lägga in annonser i tidningarna och vi ska intervjua och testa honom. Vi har precis anställt en ny person i vårt kontor i Sverige, som vi var tvungna att intervjua från Nepal. Vinod var väldigt imponerad av vår metod, därför ska vi intervjua kandidaterna här.
*skaffat bättre saker att jobba med. I Nepal har precis alla som jobbar med textilier symaskiner som är såna där svarta i 1800-talsmodell. Vi har köpt en ny superbra symaskin, så vi kan göra fler designer och snygga knapphål. Vi har också förbättrat området där plaggen ångstryks, alla har fått anteckningsböcker, pennor och ordentligt kontorsmaterial. Istället för att ha lysrör som alla andra tillverkningar kommer vi att få LED-belysning snart, det är 8kw istället för 40 vilket innebär att mindre energi och färre solpaneler kommer att behövas.
*infört ett bättre städschema. Det är rent och snyggt nu. Allt som behövs för städning finns tillgängligt, och den sker oftare nu. Det räcker inte med att städa en gång om dagen. Det är för dammigt i Nepal!
*arbetat med nya designer för tryckta mönster. Det här är väldigt snygga mönster som kommer att finnas på mypashmina.se om ett par månader. Det är nya sätt att trycka på med flera färger. Priserna kommer att vara högre än normalt för det kostar mer att göra det här. Sjalarna kommer vara otroligt snygga, liknande finns att köpa på exempelvis harrods i 8000-kronorsklassen! Men våra sjalar kommer att kosta mindre än 1/4del av det priset.
Totalt har vi spenderat 8 timmar om dagen med att förbättra tillverkningen i 45 dagar i sträck nu + att vi har vårt eget jobb att göra på kvällen, pust. Nu har vi två dagar i varanasi som vi kan ta det lugnt på, sedan tar vi oss till Delhi och stannar där i ett par dagar. Vi har tillverkat plagg åt en känd guru och hans döttrar, som vi ska leverera där.
Vi kommer att åka tillbaka till Nepal i Febrauri och kolla hur det har gått med flytten.
/Caroline
Fortfarande i Nepal
Vi är fortfarande kvar i Nepal och saker flyter på som det ska. Jag kan stolt meddela att fabrikens anställda redan hade långt över medellön jämfört med resten av Nepal, och i juli tidigare i år fick de alla 7% löneförhöjning och förra veckan ytterligare 10%.
Vi har hittat en ny leverantör av garn som erbjuder ett jättetunt lammullgarn. Vanlig ull är ca 30 mikroner, kashmirull är ca 15 mikroner, och den här tunna lammullen är 22 mikroner tunt - alltså mittemellan vanlig ull och kashmirull. Det här tyget är något glansigt, och på bilden ovan kan du se några nya sjalar av det här materialet som hänger på tork. Och det bästa? Det är nästan hälften så billigt som kashmirgarn, trots att det är av en lyxig kvalitet!
Vi har hittat en ny leverantör av garn som erbjuder ett jättetunt lammullgarn. Vanlig ull är ca 30 mikroner, kashmirull är ca 15 mikroner, och den här tunna lammullen är 22 mikroner tunt - alltså mittemellan vanlig ull och kashmirull. Det här tyget är något glansigt, och på bilden ovan kan du se några nya sjalar av det här materialet som hänger på tork. Och det bästa? Det är nästan hälften så billigt som kashmirgarn, trots att det är av en lyxig kvalitet!
Kontrollresa till fabriken
I nästan två månader kommer vi vara i kashmirfabriken i Nepal, där alla våra Mypashminakläder tillverkas. Vi kom hit för några veckor sedan och kommer inte hem igen förrän i januari. Anledningen till att vi ska stanna så länge är att vi har anställt en kvalitetsansvarig, och vi ska stanna här för att se till att han har samma uppfattning om kvalitet som vi har.
Medan vi är här passar vi på att förbättra många saker. Vi hjälper till exempel till med att lära de anställda i fabriken sopsortera ordentligt - hårdplast, papper och metall återvinns, och matrester komposteras. Några av de anställda känner sig lite osäkra på sina uppgifter, så vi tänkte ordna extrakurser inom deras arbetsområden. Och dem som vill lära sig läsa och skriva kommer vi hjälpa till kvällskurser som finns i staden - helt gratis till och med.
Det kommer att bli mysigare för damerna som gör fransarna på våra sjalar också. Det blir en del kashmirrester vid tillverkning av så mycket kläder, och istället för att slänga resterna kommer vi stoppa kuddar med det istället. Kuddarna kommer vi sedan lägga i rummet där fransarna görs, så att de anställda i den avdelningen kan sitta mycket bekvämare och ha det fint runtom sig. Som det är just nu sitter damerna med benen i kors på madrasser och mattor, så extra kuddar kommer uppskattas.
Vi upptäckte att några av de nyanställda inte kände till vilka bra villkor de får i vår fabrik. Precis som i Sverige ska de få ersättning om de blir sjuka, till exempel. För att se till att alla på fabriken vet hur bra de har det har vi sagt till ledningen att ha ett informationsmöte med alla anställda minst en gång i månaden, och vi ska sätta upp en anslagstavla där alla kommer åt att se. Hoppas ni har det skönt där hemma i vintermörkret!
Medan vi är här passar vi på att förbättra många saker. Vi hjälper till exempel till med att lära de anställda i fabriken sopsortera ordentligt - hårdplast, papper och metall återvinns, och matrester komposteras. Några av de anställda känner sig lite osäkra på sina uppgifter, så vi tänkte ordna extrakurser inom deras arbetsområden. Och dem som vill lära sig läsa och skriva kommer vi hjälpa till kvällskurser som finns i staden - helt gratis till och med.
Det kommer att bli mysigare för damerna som gör fransarna på våra sjalar också. Det blir en del kashmirrester vid tillverkning av så mycket kläder, och istället för att slänga resterna kommer vi stoppa kuddar med det istället. Kuddarna kommer vi sedan lägga i rummet där fransarna görs, så att de anställda i den avdelningen kan sitta mycket bekvämare och ha det fint runtom sig. Som det är just nu sitter damerna med benen i kors på madrasser och mattor, så extra kuddar kommer uppskattas.
Vi upptäckte att några av de nyanställda inte kände till vilka bra villkor de får i vår fabrik. Precis som i Sverige ska de få ersättning om de blir sjuka, till exempel. För att se till att alla på fabriken vet hur bra de har det har vi sagt till ledningen att ha ett informationsmöte med alla anställda minst en gång i månaden, och vi ska sätta upp en anslagstavla där alla kommer åt att se. Hoppas ni har det skönt där hemma i vintermörkret!
